dvs gator, torg och centralitet
Det offentliga utrymmet – de platser vi alla kan besöka utan att betala – hotas på många sätt.
Det hotas av rovdrift – främst genom bilkörning. Det hotas av styckning och privatisering – eftersom byråkratier tror sig spara pengar på det. Det hotas av utglesning – av att vanligt folk segregeras ut från centrum, av att avstånden ständigt växer.
Alternativa planer
Alternativ Stads första alternativ handlade om Brunkeberg 1970. År 1984 började vi fundera på Hela Stockholm. Sen dess har många planer sett dagens ljus – mer om detta här.
Artiklar om centralitet och avstånd
Hur bör en stad se ut? En sammanfattning av forskningsläget.
Stadens syfte är korta avstånd. Den glesa förortsstaden är en logistisk, ekologisk och ekonomisk katastrof.
Varför är lägenheter så dyra i innerstan? För att det finns för få av dom, förstås!
Stockholm är en av Europas mest segregerade städer. Och det beror på de långa skapade avstånden.
Stadskonkurrens skapar dysfunktionella städer. Alternativ Stad-aktivist skriver i Stockholms fria.
Ta kamp för centrum. Artikel i SSU:s tidning Tvärdrag 1985, apropå att övre medelklassen tränger ut fattigt folk. Publicerades i samband med Bostadsmässan 1985 som skulle ha kunnat erbjuda ett motstånd men inte gjorde det.
Så här skulle Stockholm ha kunnat se ut om det hade byggts som innerstan så långt ut som det behövts. A5-häfte kan laddas ner här:
Artiklar om trafik
Det engelska motorvägsmotståndet beskriver i ett häfte, Hallå bilist! hur bilismen fördärvar staden som allmänning. Översatt och anpassat till svenska förhållanden.
Kringfartsleder är pengar i sjön hävdar vi och repeterar de viktigaste skälen
Nolltaxa och bättre kollektivtrafik går ihop. Åtminstone tekniskt – men är det möjligt politiskt?
Dieselbussar på nätter är inte miljövänligt – men kollektivtrafik är tredubbelt energisparande.
Riv barriärerna! Stan delas sönder av barriärer som försvårar för folk. Men hur känner man igen dom?
Artiklar om andra stadsfrågor
Offentlig plats är en plats där alla har rätt att uppehålla sig.
Marknadshyror straffar den som bor samhällsekonomiskt effektivt. Det är billigare för samhället med tät stad och det är orimligt att gynna slöseri med infrastruktur genom att gynna dem som använder mycket av den.
Vi lider framför allt brist på bra parker. Det finns alldeles för mycket som är halvdant och bara består av sånt man inte har brytt sig om
Är det en politisk fråga hur hus ser ut? Maktkampen följer även här uppdelningen mellan rika och fattiga.