Byggningabalken, bondesamhällets gamla grundlag, hade bra reda på sig om vad som gällde på en allmänning.
För det första skulle den användas gemensamt. Det var det förbjudet att privatisera den:
”Ej må någon tillåtas att göra intagor å allmänning. Tager någon där av in, rive det genast upp, och böte, som i 10 kap. sagt är.” (16 kap 4§)
För det andra skulle den användas till husbehov. Det var det förbjudet att använda den i kommersiellt syfte:
”I oskift skog och mark må alla jordägare i by taga torv, näver, ved, timmer, gärdsel, löv och annat, som till hus och gård tarvas, men ej föra det av bole, eller åt annan sälja eller upplåta.” (10 kap 1§)
Vi efterlyser motsvarande klara och entydiga regler för miljöns, kulturens, stadens, välfärdens och politikens moderna allmänningar!
Gärna lika långlivade som Byggningabalkens, som har gällt ända sen 1734.