Namndroppande och etiketterande är vanliga akademiska trick – ”påvekan från Wrinklesbotham”, ”typiskt exempel från fauvismens mellersta period” – trick man får lära sig på introduktionskurserna och som besparar en mödan att diskutera vad som faktiskt står. Rasmus Fleischers recension av Kampen om allmänningarna, Alternativ Stad 2004, beskyller oss för att vara marxister påverkade av Habermas.
Jag vet inte var Rasmus har fått det ifrån. Marx har säkert rätt när han pratar om klasskamp men det där med oundvikligt framåtskridande har han nog fått om bakfoten. Och Habermas skrev visst något om borgerskapet som satt på caféer och diskuterade politik men det har vi inte tagit så stor hänsyn till i vårt häfte.
Snarare är det lätt att hitta exempel på icke- eller kanske rentav anti-marxistiska drag som när vi skyller skenmarknader på företagsledares strävan att äta kakan och ha den kvar, och man behöver inte vara påverkad av Habermas för att se att ett kollektiv håller starkare ihop om det äger något gemensamt som det försvarar mot nån utomstående än om de bara är konsumenter.
Om Rasmus vill hitta påverkan står jag gärna till tjänst med några
förslag:
Som ni ser en riktig pyttipanna. Kanske något att ta upp till nästa recension?
Slutligen: synd att Rasmus inte påpekar vilket faktafel vi har gjort oss skyldiga till i kapitlet om fildelning – det kunde annars rättas till nästa upplaga tillsammans med de ytterligare två faktafel vi upptäckte när vi gick igenom häftet med lupp.